Statligt stöd=konstnärlig kvalitet?

27.05.2021

I januari 2019 framförde jag den första nutida klassiska tonsättning jag komponerat helt på egen hand. Innan hade jag skrivit låtar sedan 19 års ålder, men aldrig genomkomponerat, trots att jag länge varit aktiv som opera- och klassisk sångare. 

Me Too och Vi sjunger ut

Detta skedde under Me Too och uppropet "Vi sjunger ut" som höll en manifesterande konsert i Eric Ericsonhallen med Lotta Larsson som eminent ackompanjatör och vi uruppförde min tonsättning av Karin Boyes klassiska dikt Ja visst gör det ont. Jag var fruktansvärt nervös att sjunga den inför en hord av sångare varav ett par var hyllade hovsångerskor. Responsen blev oväntat god - sången togs upp av bl a hovsångerskan Ingrid Tobiasson. Konserten upprepades ett par månader senare i Katrineholm, då med pianisten Katarina Ström-Harg, som senare rekommenderade mig som tonsättare till en filmmusikfestival. Skulle jag skriva film-musik helt plötsligt?

Timingen var inte rätt och jag var inte mogen. Men året efter kom chansen åter och då tog jag den. För att känna mig någorlunda trygg ansökte jag till Härnösands folkhögskolas tonsättarskola för att få kunskaper som behövdes. Jag antogs till distansutbildningen och med hjälp av David Saulesco tog jag jag mig an utmaningen, lärde mig Sibelius och Logic och skrev filmmusik. Kanske var kostymen en aning stor och de tekniska utmaningarna gjorde mig nästan skräckslagen. Allt gick heller inte enligt plan - men utmaning ger utveckling och jag lärde mig massor.

Därefter blev Peter Lyne, som grundat tonsättarskolan i Härnösand, min vägledare och är så fortfarande. Sedan dess har det blivit ett större stycke för Sundsvalls Kammarensemble, en stråkkvartett, fler sånger, ett par körstycken och nu - en opera.

OM OPERAN

Karin Boyes dikt Bål ger operan sin titel

Operan kallar jag Bål - den är fortfarande under komponerande och skrivs för tre kvinnliga sångare och en ensemble för fyra musiker, bestående av flöjt och altflöjt, klarinett och basklarinett, vibrafon och viola. Den bygger på Karin Boyes liv och diktning där valda dikter utgör grunden för librettot och gestaltar slutskedet av hennes liv där vi även möter de två kvinnorna i hennes liv.

Historia möter nutid och tar upp frågor om psykisk ohälsa, normativitet och sexualitet och förutom ett antal offentliga föreställningar så har ett samarbete inletts med Farsta församling för att göra 4 skolföreställningar riktade till åk 9. Det är nervöst och spännande hur nyskriven opera ska tas emot av dem! Vi involverar via församlingens pedagoger genom samtal om psykisk ohälsa och hbtq-frågor och att läsa och tolka Boyes dikter. Vi hoppas att det även skapas egna dikter och bilder!

Vi kommer förstås också att göra offentliga föreställningar, dels i Farsta, dels på Aliasteatern i Vasatan i april. Missa inte det och håll tummarna för att vi får de stöd vi så väl behöver för genomförandet!

Genomskinlig klar och het, vackra mantel slå opp
Smyg dig tätt som ett vatten om min väntande kropp
Jag står bunden och stilla, har ej trots att spilla
Har ej motstånd mer, ingen lönlös strid
Så i ångest utan luft får man bidandets frid.

Här har allt hopp stannat, vill inget annat.
Som ett asplöv min kropp, som en flämtning min själ, och där långt innanför är jag fri likaväl.

Stor tystnad rör mig, bortom allt som förgör mig.